9 juni


Mina pojkar är i Rhodos och gottar sig. Här får man irra runt och leta hål mellan molnen dit solen hittat. Det är nästan blå himmel i alla fall och idag kommer dagen vi väntat på. Klockers. Väcktes tidigt av mamma och körde in till stan. Vi satt och åt frukost på takterassen innan jag tog bussen hem igen. Upptäckte att min hängmatta var blöt och hamnade här istället. Ska snart göra mig i ordning har jag tänkt och kila iväg till skolan, säga hejdå till Peder och sånt dära mysigt. Nu rinde telefonen.

Ikväll ska vi skåla in sommarlovet och äta oss tjocka, vart har vi inte bestämt oss än, brukar vara så, speciellt när jag är med i svängarna. Men jag älskar det och jag ska gå och le hela dagen. Punkt slut.

vi kan kalla oss sp2e några timmar till

Adam är sjuk. Så vi har mest legat i varsin fotölj inlindade i varsitt täcke och kollat på tv. Kollat reprisen på Gossip girl och försökt lista ut vem det är. Utan att lyckas då. Lagat pannkakor har vi också gjort, tjocka blev dom men sjukt goda. Sen blev vi alldeles för mätta och lade oss i hängmattan. Det är dagen innan skolavslutning och sommarlov, så har den sett ut. Jag vet inte, ska man passa på att göra något speciellt som man inte kan göra när det är somamrlov? Men vad tusan skulle det vara? Man kan ju göra allt, precis vad man vill, på ett sommarlov. Shiät, smaka bara på ordet. Gå barfota, eller bada när solen gått ner för längesen och farmor är på väg upp igen. Sova under täcket precis så länge man vill eller gå upp med solen och hinna med så mycket på dagen som man bara orkar.

Sista dagen innan sommarlovet då. Än är den inte slut. Ska tydligen ner och träna ett gäng med småpojkar, springa slingan och sånt där ska vi göra. Eller dom ska, jag ska bara sitta bredvid och vara glad åt att det för en gångs skull är jag som inte behöver springa mig svettig i skogen man sprungit tusentals gånger. Och den ser likadant ut varje gång, tro mig. Frida kommer och hjälper mig. Sicket radarteam änna. Efter det vet jag inte vad jag hittar på. Sista dagen. Behålla skorna på kanske.

helahavetstormar

Filip är så jävla fast i alla djur nu för tiden så jag vet inte vad. Tycker att det är de roligaste som finns. Mms får jag titt som tätt med lamor, trötta hundar eller kameler. Han är galen. Insnöad. Och han har precis kommit på att hans toa ahr blivit utbytt. Jag orkar inte, han är så konstig min vän. Dessa bilder ville han att jag skulle dedikera till honom som han så fint sa det, såklart gör jag det.



Okej, nu ahr jag försökt få in alla dessa bilder i en evighet men det vill sig tydligen inte. Men var gör man inte. Dessa ville vara med på bild iaf.

Yes, mina snögga naglar har hittat till tangenterna. Än så länge funkar det, det svåra är att plocka upp saker från golvet och skriva sms. Men med Ninas hjälp har jag hittar någon slags taktik nu för det. Tror jag. Gick och gjorde det hos typ världens gladaste person. Log så att hela tandköttet visades och hade en miljon vänner som ringde på hennes lilla mobiltelefon med antenn på. Hon var från usa, hade bott där jag bodde i en månad så hon visste och kände igen varenda millimeter jag pratade om. Kul var det och en hel del minnen ploppade upp som jag inte visste att jag hade.
Ikväll ska sp2e samlas, snacka en massa skit, åka in i dimman och sånt dära. Festligt har jag hört. Fira att vi har ett år kvar ska vi också göra. Och att det är sommarlov. Så klockers så det finns inte. Gödigt änna.


RSS 2.0